Hårfärgning... igen?
Mitt hår är i skrivande stund så mörkbrunt att det ser svart ut. Men jag tycker om det ändå; jag får helt enkelt hoppas på att solen lyser mycket på mitt hår de närmsta månaderna så folk inte tror jag har svart hår. Jag kanske ska börja öva upp ett klassiskt, avsnäsande svar? "NEJ! Det är BRUNT förhelvete!" För oorginellt kanske? I'll work something out.
Körlektionen tidigare idag gick helt okej. Jag skulle vilja säga super, men då tror ni alla att det var mitt körande som var super, vilket det knappast är. Men körläraren (Lasse!), 60+, var bra. Eller man kanske inte säger att en körlärare är bra? Äsch, jag inför det nu isåfall.
Jag har tittat på de 5 eller 6 första avsnitten av säsong 5, One Tree Hill. Jag tycker om denna säsongen, men my heart breaks a little bit för varje avsnitt som passerar utan att det blir Lucas och Peyton igen. Jag vet inte hur långt de har kommit på femman på söndagar, men av den sneaken jag fick förra söndagen var de fortfarande inte tillsammans.
Å andra sidan är det rätt patetiskt att sitta hemma och hoppas mer än allt annat att Lucas och Peyton blir tillsammans igen, eller att Mike Delfino inte var död (woho!). Men å en annan sida så är det extremt patetiskt att vara förälskad i en bokkaraktär (eller ja, jag ska inte ljuga. Flera stycken), men jag tycker samtidigt inte det är löjligt. Därför fortsätter jag hoppas att de blir tillsammans, att Mike och Susan blir tillsammans igen, att Dr Hunt kommer tillbaka för att bli tillsammans med Christina, att George och systern-till-Meredith-som-jag-helt-glömt-namnet-på blir tillsammans.
Nej, nog för mig. Nu tänkte jag gå upp och läsa lite Harry Potter, just for the sake of it.